Nu blommar det.

Blommor på Storgatan.

 

Nu har vi ljusfestival i Luleå, 31 oktober - 3 nov har vi någonting som heter "Luleå i nytt ljus". Det är en ljusfest som arrangerats några år, och det ska vi ut och titta på i kväll, kanske i morgon också. Dom stora fantastiska blommorna som syns på bilden har jag fotat i dag, dom finns på Storgatan utanför gamla Åhlens, visste ni att vi numera har en hänvisning till en plats som kallas "vid gamla Åhlens", vi har nämligen ett nytt stort Åhlens lite längre ner på Storgatan. Tänk att det finns en massa ställen i Sverige som inte har något Åhlens alls, stackarna.

 

Nu kanske någon undrar, "vad har dom där blommorna med en ljusfest att göra", jo håll i er nu, det finns belysning i blommorna så lite senare när det blir mörkt kommer alla blommor att lysa, visst är det colt?

 

Klockan nitton i kväll ska vi få se på Ljus-och ljudshowen på Stadshusets fasad, vi kommer också att få se lysande dansuppvisning varje kväll, vi kan fota oss i Gigantomaten på Storgatan, då går man in i ett litet rum, det ser ut som ett utedass, men det är det inte utan en fotoatelje! Där sätter man sig och tar en bild som "hör och häpna" projekteras  på en vit duk på andra sidan gatan i storlek kanske tio gånger fem meter, tror jag, jag minns inte riktigt storleken, men storleken har man ju hört har ingen betydelse, vilket senare rön har visat att det är bara någon som kommit på, för att försvara sin egen litenhet.

 

I alla fall blir det en massa jippon på stan och vi som bor mitt i smeten kommer att kolla på allt vi hinner med. Det är sådana här tillfällen man tycker synd om alla som inte haft förstånd att bosätta sig så nära centrum som möjligt.

 

Hans, som nu ska kasta sig ut i nöjeslivet.

 



Hertsöträsket.

En höstbild av Hertsöträsket.

 

 

Lördagen den nittonde i oktober månad bestämde jag och Stefan att vi skulle ut på fotosafari, det brukar vi göra någon gång då och då, nu bestämde vi att vi skulle åka till Hertsöträsket och dokumentera isläggningen. Sist vi var till träsket var i våras, då åkte vi dit för att fota vårfåglar, helt misslyckat, vi såg inte en enda fågel, jo en gråsparv vid bilen när vi skulle åka hem. Nu var det större villebråd vi hade tänkt oss så gråsparven räddade inte den dagen.

 

Vi hade stålsatt oss mot alla besvikelse som att vattnet kanske dunstat bort under sommaren, eller att det inte alls skulle finnas någon is, det var ju isläggningen vi skulle dokumentera. Så blev det inte, istället var allt perfekt, isen täckte cirka två tredjedelar av träsket resten var öppet vatten. Dessutom var vädret perfekt, solen sken hela tiden vi var där, visserligen blåste det lite kallt men det var vi beredda på och hade kläder för det vädret.

 

Vi traskade iväg på dom fina träspångar som finns hela vägen, man skulle nästan kunna gå där i tofflor utan att bli blöt om fötterna. Det är fantastiskt bra ordnat, med bryggor ut i vattnet, bänkar att sitta och vila på om man blir trött, en c:a femtio centimeter bred stig av bräder, man behöver inte snava omkring i mossan eller blöta ner skorna. Med andra ord är det serverat för stadsbor som kommit på att dom ska ut i naturen, ni som inte varit där åk dit någon gång, det är fint där, och gratis! Det finns stugor och bivacker där man kan stanna och fika, fikat måste man ta med själv.

 

Det blev en reklamblogg om Hertsöträsket men det är det värt, vacker natur som har gjorts tillgänglig av kommunen, så åk dit när det är vackert väder.

 

Hans, som anser att vi hade en bra dag.

 

 



Vinter?

Första snön.

 

Nu har det snöat för första gången i höst här i Luleå, inte mycket, jag fick leta för att hitta en fläck att fotografera. Jag har gått på min icke obligatoriska promenad och höll på frysa ändan av mig, det var minus en grad! Jag tror man börjar vara slut som artist, för några år sedan skulle jag väl nästan gått samma promenad i badbyxor utan att frysa, men inte nu. Nå, sedan jag fått upp farten gick det bra, och när jag kom hem var jag rödblommig om kinderna och riktigt varm.

 

Man kommer inte ifrån att det känns som att det inte är länge till dess man får plumsa fram i snömassorna när man går på promenad. Men vi är ju vana att ta oss fram i snö så det ska nog gå bra i år också. Nog om detta.

 

Ni ska få en onödig upplysning, på måndag la jag på vinterdäcken, mycket bra "tajmat" eftersom det snöat och varit minusgrader i natt, nu är det visserligen en plusgrad och snön ser man inga spår av, men i alla fall, det är på gång och jag är beredd.

 

Hans, som inte behövde snöskor på promenaden.  

 



Nytt boende.

Stefan gör pannkakssmet i sitt nya kök.

 

Nu har Stefan flyttat igen, det har varit ett evinnerligt flyttande på sista tiden men det är inget som vi kan påverka. När han flyttade hemifrån fick han lägenhet på ett gruppboende som hette Hansenska, därifrån var det inte någon snabbflytt, han har bott där i drygt tjugotvå år! Sedan kom kommunen på att det skulle läggas ned och alla måste flytta därifrån, det hade inte Stefan eller vi något emot, han var rätt så less på det boendet och vi tyckte nog också att det började bli på tiden att det lades ned, anledningen till att det lades ned var att räddningstjänsten  inte godkände det. Det förstod vi också, ett gammalt trähus i två våningar med bara en utgång från övervåningen där Stefan bodde, en trappa som om det började brinna skulle, enligt räddniongstjänsten, bli som en skorsten som skulle vara omöjlig att använda vid brand.

 

Stefan fick flytta till ett hyreshus på Tallvägen där det sedan tidigare bodde sex tjejer, där trivdes han, vilket jag förstår. Men döm om vår förvåning när vi fick ett meddelande om att nu måste han flytta därifrån för att räddningstjänsten dömt ut det! Det var för brandfarligt! Där bodde Stefan på tredje våningen med endast en möjlighet att ta sig ut, en trappa som enligt räddningstjänsten skulle fungera som en skorsten om det började brinna, är det någon som känner igen anledningen att han måste flytta. Det förstod vi också, men kunde inte kommunen undersökt utrymningsvägarna innan dom fick flytta dit?

 

Nu kom nästa bud om boende, Stefan skulle få flytta till ett nytt boende på det nya området Kronan som ligger där tidigare LV7 låg. Nu uppstod ett nytt problem, Stefan sa att han inte ville flytta dit, han skulle bo kvar i Gammelstad där han bott hela sitt liv och känner dom flesta och dom flesta känner Stefan, så vi tyckte ochså det var en dum flytt, men kommunen sa att det fanns inget i Gammelstad så det var bara att flytta. Jag vet inte hur det skulle ha gått till eftersom Stefan fortsatte att säga att han inte ville dit, till saken hör att han är fruktansvärt envis så inte vet jag, hade dom tänkt binda  och köra dit honom.

 

Men strax innan flytten fick han ett meddelande om att det blivit ett boende ledigt i Gammelstad! Alla blev glada, i alla fall vi och Stefan, det var bara att flytta dit, vilket vi satte igång med, Stefan verkade glad som en lärka och ville till och med flytta dit en dag tidigare än som var tänkt, det gick bra, allt var frid och fröjd, vi tyckte ochså allt verkade bra, fin lägenhet, bra personal, bra grannar i boendet, i två dagar var det bra! Sedan kom Stefan och sa "jag trivs inte där, jag vill flytta därifrån" och på den vägen är det! Vi förstår ingenting, han kan inte förklara varför han inte vill bo där, vi kan inget göra, det finns inget annat. Det enda vi hoppas på är att han ska börja trivas efter ett tag, vi får se.

 

Hans, som tycker att det inte alltid är så lätt.

 

 



Höst.

Stadsparken i Luleå.

 

Fantastisk höst i år, färgerna i naturen är rent otroliga, vädret kan knappast vara bättre. I går hade vi sol hela dagen, i natt har det regnat lite och nu är det mulet men inget regn så en höstpromenad kommer att sitta fint. Av någon anledning har det inte varit någon riktig kyla i höst, i alla fall inte inne i stan så mer löv sitter kvar i träden än vad som brukar vara vanligt. Även om det ser ut på bilden som att det mesta ligger på marken så är det mycket kvar om man höjer blicken mot trädkronorna.

 

Nästa större förändring i gräsmattans utseende är att den blir vit, vad jag förstår blir det inte länge till vi ser grönt gräs, den som lever får se.

 

Nu ska jag sluta skriva för i dag och gå till någon frisör som kan klippa mitt hår, det är enligt mig hög tid för att det ska hinna växa ut till dess att det blir riktigt kallt och därmed förhindra att jag fryser skallen av mig.

 

Hans, som inte längtar efter snö nu för tiden.

Öl.

För mycket öl.

Jag återkommer till Kroatien, dom har ett gott öl där som heter Karlovacko,
det är lättdrucket i värmen, själv vet jag när det är lagomt vilket inte alla vet, här tre av våra medresenärer som druckit nog så mycket. Hur kan jag komma med det påståendet? Dom är ju suddiga, jag kan på heder óch samvete garantera att det är dom inte i vanliga fall, men titta på bilden, dom är ju helsuddiga! Helt klart för mycket öl.

Nåja det gick bra i alla fall, jag var ju med, jag släpar alltid hem mina reskompisar så dom inte blir liggande i rännstenen. Till deras försvar ska jag säga att så där suddiga var dom inte varje dag utan detta var ett olycksfall. Annars var dom trevliga, ja det var dom när dom drack öl också men det är klart dom var lite svårsedda när dom var suddiga.

Så är det i främmande länder, man är inte som hemma, men om man vore så kunde man ju lika gärna vara hemma.

Hans, som dricker öl med stor fösiktighet.

Kroatienåterblick.

Sommarstuga.

 

Ja nu är man sommarstugeägare! Den här köpte jag i Kroatien! Nä nu handskas jag lite vårdslöst med sanningen, men jag ville köpa, men tyvärr kom jag inte längre än att jag dräglade lite över tanken. Vi åkte båt en dag när vi var i Kroatien och då såg jag denna stuga, kan man tänka sig ett bättre läge? Men det är klart jag skulle inte bosätta mig där om jag hade småbarn, men att jag skulle få det, är lika fantasifullt som att jag skulle äga denna sommarstuga.

 

Det var i alla fall ett bra initiativ att ge sig ut på havet några timmar, mycket fina utsikter fick vi se, havet låg lungt, inga vågor över huvud taget, med andra ord en lugn och fridfull båtfärd, perfekt för en stressad pensionär.

 

Nu ska jag strax gå ut på promenad i Luleås omgivning där vädret är nästan lika bra som det var i Kroatien, och varför skulle det inte vara det?

 

Hans, som kanske kommer att älta den här resan någon fler gång.