Fötterna upp?

Isväg.

 

Kommer just hem efter en promenad på stan, det gäller att hålla tungan rätt i munnen, enligt gammal hävd är det ett sätt att hålla balansen, det var viktigt i dag, vi har bara is över allt. Undantaget innomhus, men ute är det halt så man knappt kan gå. Det har regnat och vi har minusgrader vilket gör att vi kan åka skridskor på stan om vi vill, det vill vi inte, så därför försöker vi gå, det är inte lätt det heller, visserligen har man sandat, men det är många ytor som sandbilen missat så nog bör man se var man sätter ned fötterna.

 

Det gick bra för mig när jag nyss var ut på en onödig promenad, jag ska ut en gång till i dag, min fru måste ut på ett ärende och det är klart jag följer med och håller henne under armarna så hon kommer helskinnad hem, kvinnor är ju bräckliga föremål och man är ju lite rädd om dom eftersom dom kan vara bra att ha ibland, och då bör dom också vara hela.

 

Jag gissar att dom har fullt upp på Sunderby sjukhus en sån här dag, hoppas spik och gips räcker tili. Det beror ju på hur länge halkan består, jag håller tummarna för att den försvinner under natten.

 

Hans, som bara ska gå ut i nödfall så länge det är halt.

Spårsnö.

Spår i snö.

 

Ibland åker vi ut till kolonilotten för att kolla läget, det händer inte så mycket på lotten förutom att hararna verkar trivas där, det är otroligt mycket harspår över hela tomten. Hararna verkar hungriga i år, eller gnager dom bara för gnagandets skull? Jag har en teori om att man ska lämna alla växter som man har på tomten till nästa vår, "det mår dom bra av" säger jag, men om jag ska vara ärlig bottnar nog det hela i att jag är så lat på hösten, det är inte lika kul att rycka upp gamla växter på hösten som det är att sätta nya på våren, därför har jag samordnat det så att jag rycker upp vissnade växter på våren med en hand och sätter nya med den andra.

Sedan är det ju en annan sak också, djuren har ju nåt att äta, även om jag har svårt att förstå vad det är som gör att dom vräker i sig en massa vissna, frusna gamla blommor, men jag kanske inte har varit nog hungrig. Det är mest harar enligt spåren, på andra plats kommer rådjur, råttor och möss, och en gång var det en älg sam smakat på ett äppelträd, det var inte så populärt, men jag förlät honom, han har ju ingen susning om hur dyrt det är att köpa nya.

I alla fall tuggas det nästan på allt, en del växter är speciellt eftertraktade, det ser man på att dom (i huvudsak hararna) gräver sig ned vid vissa växter för att komma åt att äta en bit under markplan. Dom får jobba för brödfödan minsann, och jag som tycker att det är lite jobbigt ibland att gå till ICA, då ska ni veta att vår närmaste affär ligger tvärs över gatan!

Olika faller ödets lotter, jag behöver ju inte heller att som en hare vara rädd för att en räv ska fånga mig med ett bett över magen, så stortrutade rävar finns inte.

Hans, som tycker att nog har man det bra!

Vårkänslor!

Kanadagäss.

 

Det är inte jag som fått vårkänslor, möjligen canadgässen som jag såg i dag på min nästan dagliga promenad, det är ju på våren man brukar se gäss och andra vårfåglar, på hösten ser man dom bara när dom i perfekt plogformation på hög höjd flyger söderut. Men inte dom jag fotade vid stranden på Gultzaudden i dag.

Vi har ett otroligt vackert väder i dag, nollgradigt med strålande sol och ingen vind, jag förstår att gässen tog en vilopaus i Luleå på sin väg mot sydliga trakter, jag är inte just nu riktigt säker på hur långt dom flyger, inte så långt tror jag, det är inga Afrikaresenärer i alla fall. Gässen vet nog mer om vädret än jag, ja till och med tror jag dom är lite säkrare än väderlekstjänsten så dom vet nog hur länge dom kan vila i Luleå utan att frysa fast.

Nu har jag googlat lite på Canadagäss, deras ursprungliga häckningsområde är Nordamerika, men har genom introduktion fått stor population i Europa och det är nog dom som vi ser i dom här trakterna. Gässen som håller till i Sverige flyttar inte längre än tio till etthundra mil, dom tar inte så högtidlig på flytten heller eftersom om det behövs kan dom vara i Stockholm på två dar, därav den lugna och fridfulla tillvaron idag när jag såg dom. Dom såg ut som om dom tänkte: "bry dig inte, vi hinner," när jag passerade.

Jag har också läst att dom flyger på mellan trettio och tvåhundra meters höjd när dom flyger över land, men över vatten flyger dom bara någon meter över vågorna.

Hans, som nu delat med mig av mitt digra vetande om gäss.

Trädet.

Så här såg en del av trädet ut som jag skrev om i mitt förra inlägg.

Skådespel.

Trädfällare.

 

Torsdag den här veckan upptäckte vi att det sent på kvällen blev en massa aktiviteter längre ned på Stationsgatan som ju är den gata som passerar utanför vårt köksfönster, vi blev naturligtvis nyfikna, oj, oj. oj, händer nåt i vår närhet?
Där var en bärgningsbil, en skylift, en massa folk, och dessutom hade man spärrat av gatan.

Vi ställde oss vid fönstret och kollade på aktiviteterna, vi upptäckte rätt så snabbt att gubbarna som var där samlades vid tre stora träd som sod på den smala gräsremsan mellan gatan och Skatteverket, som är det hus som täcker nästan hela kvarteret. Till att börja med trodde jag att dom förberedde sig för att bygga ut huset, jag sa till min fru att du ska se att dom har fått in så mycket skatt så dom måste utöka lokalerna. Jag tänkte "att få se om det rinner ut pengar om dom tar hål i väggen", det fick jag aldrig se, dom tog inte hål i väggen.

Vi kom snart underfund med att dom koncentrerade sig på träden som stod på gräsremsan mellan huset och gatan, det blev såsmåningom det mittersta trädet som fick mest uppmärksamhet, man kapade ner bitar av trädet (uppifrån). Jag förstod att det, eftersom det var ett högt träd, som måste göras lägre för att inte krossa husen på andra sidan gatan. Sedan började man kapa trädet längst ned, eller enligt min mening rätt så högt upp, men dom kanske gillar höga stubbar i kommunen. Allt gick bra, efter ett tag dråsade trädet i gatan med ett brak, så var underhållningen slut.

Alla som läser det här tänker nog att vi har för lite att göra när vi offrar en halv kväll på att titta på ett träd som kapas, men vad då? Så mycket händer inte framför vårt köksfönster så vi försitter en sån chans till underhållning. Sedan gick vi till sängs och somnade bums nöjda med vår upplevelse. Just innan vi somnade sa jag till min fru "jag har också fällt ett träd en gång" varefter jag lugnt somnade medans hennes beundrande blickar smekte min kropp.

Hans, som tar till vara på tillfällena.

Ljusfestival.

Flora kulle.

 

Nu har vi haft ljusfestival i Luleå igen, det har varit rätt så häftiga belysningsinstallationer här och där. Vi har varit ut och kollat först på fredag, sedan hoppade vi över lördag men söndag kollade vi igen. Då var vi till södra hamn där det bland annat skulle släppas upp 750 ballonger, vi såg på förberedelserna men eftrsom det blev lite kallt att stå där så gick vi hem, lite dumt eftersom det enligt tidningen varit ett fantatiskt skådespel.

 

Men det fanns flera andra arrangemang, tillexempel på Flora kulle där man lindat in träden med tyg och sedan belyste dom med strålkastare, snyggt.

 

Ljusfestivalen är häftig men kostar tydligen pengar, i dagens tidning stod det att kommunen tycker att det blir nog så dyrt så dom överväger att bara ställa till med festival vartannat år, det innebär att nästa år blir det tydligen ingen ljusfestival i Luleå. Men om två år.. då jäklar.

 

Den som lever får se, men jag tycker det är värt pengarna, nu kan det ju i viss mån bero på att pengarna går inte från min plånbok, inte direkt i alla fall, det är klart någon promille av min pension går väl till ljusspelet.

 

Hans, som tycker att lite extra ljus i vintermörkret behöver vi.