Sidensvans.

Nu har jag varit på fågelfotosafari, det var inte så stora umbärande, jag fotade från vår inglasade altan. En av fåglarna kände jag igen, jag såg den i höstas i en rönn, då var den full! (den för att jag inte vet om det är en hona eller hane) Den var på örat för att den käkat massor av frusna rönnbär, nu verkade båda rätt så nyktra, om det då beror på att frusna paradisäpplen inte är lika effektiva om man försöker supa till eller att dom inte hunnit käka så mycket låter jag vara osagt.

Av egen erfarenhet lutar det åt det sista, en gång för väldigt länge sedan när jag inte var lika förståndig som nu, plockade jag en hink paradisäpplen och gjorde vin av dom, nog blev jag full.

Nog om detta, jag fotade en skata också(pika pika på latin.) men den bilden blev suddig så jag kommer inte att publisera den i detta seriösa sammanhang. Anledningen till suddet var kanske att skatstackaren frös så hon skakade.

Vi har nämligen vinter nu, i morse var det minus 17 men solen lyser från en molnfri himmel så snart börjar man kanske få vårkänslor. Jag vet inte hur långt fram i livet man drabbas av sådana fenomen så det är lika spännande varje vår, i fjol kom dom det minns jag.

Hans, i avvaktande väntan.