Döden, döden.

Mitt skrivbord.

Enligt min hustru så har det varit läge att städa det ett par år men jag har inte kommit mig för än, det finns säkert saker att slänga men då blir det svårare, tänk om man slänger något som man behöver dagen efter.

För cirka ett år sedan var vi och lyssnade på en föreläsning, förmodligen arrangerat av PRO eftersom jag minns att det kryllade av gamla stofiler där, så jag platsade. Det hela gick ut på att man skule få goda råd om hur man skulle förvalta sin förmögenhet på bästa sätt, det var ingen förmögenhetsdeklaration vid dörren så jag fick också komma in.

I alla fall började föreläsaren med att fråga oss om vi börjat döstäda än, jag fattade som vanligt ingenting innan han berättade vad det var som han menade, att döstäda är när man gör sig av med så mycket som möjligt innan man dör! Enligt honom så är våra barn inte intresserade av saker som vi lämnar efter oss, i alla fall det mesta, så när dom tagit reda på det dom vill ha är det bara en massa jobb med att bli av med resten och det tyckte han inte vi skulle plåga dom med.

När vi kom hem var vi överens om att nu jäklar skulle vi börja städa, det har väl gott så där, jag tror ingen som inte gjort en noggrann förteckning över våra inventarier skulle upptäcka vår insats. Vi har väl burit ett par påsar till Röda Korset men det var knapp så mycket att dom märkt det antar jag, i alla fall har vi inte fått några tackkort, min fru säger att det får man inte men hon vet väl inte hur allt fungerar. Vi skulle också sälja en massa för oss och då också för våra barn onödiga saker på Blocket för att få lite färska pengar att rajta upp, det blev inga pengar, jag är ingen affärsman, dessutom måste vi bestämma oss vad vi kan göra oss av med.

Summan av det hela blev nog att det är inte dax för döstädning än, han tänkte nog på dom som är äldre än vi. Men när är det dags? Det finns inga upplysningar om det ens på Googles.

Hans, som planerar dåligt.