Jag såg och hörde Amanda Jensen sjunga i tv i går, hon sjunger väl bra men vad hon har smala armar och ben, ja hon är ju smal annars också så det är klart stabbiga ben till den kroppen......
I alla fall kunde jag inte komma ifrån att hon såg ut som en streckgubbe när hon sprang omkring på scenen, eller gubbe, streckgumma.
Min mormor hette Amanda, inte Jensen utan Andersson och det var väl väldigt vanligt på den tiden så det var inget med det. Hon var också smal men gick aldrig i kortkort så jag och förmodligen dom flesta andra såg aldrig hennes ben.
Morfar och mormor.
Som synes ett strävsamt gammalt par, jag vet inte vad mormor skulle tyckt om att jag lade ut henne på webben men hon är ju rätt söt så hon skulle nog varit stolt.
Nu ska jag komma till pudelns kärna, i samband med att jag såg Amanda kom jag på en sak, varför i herrans namn kom jag inte på att lobba för att vårt senaste barnbarn skulle heta Amanda, det är ett vackert namn och jag och min mormor skulle blivit stolta. Provsmaka på Nelly Amanda, det flyter lätt över tungan.
Nå jag får väl nöja mig med att vara morfar till underverket det är det inte många som kan kalla sig.
Hans. ovanligt senfärdig ibland.
2 kommentarer:
Det hade varit fint. Men Nelly Sofia Elisabeth flyter rätt bra det med... och Nellys mormor gillar väl vårt namnval? :)
Kram E.
Jag är mycket nöjd, de bästa namn som finns.
Kram mormor (Nellys)
Skicka en kommentar