Inlindad.
Jag har lagt märke till det nya halsduksmodet på stan vilket jag skulle vilja kommentera på äkta nederluledialekt med "det är dit det å bär" vilket jag översätter till: nog har väl halsdukslindandet svämmat över alla gränser nu för tiden.
Jag läste i tidningen att det påstås att romarna var först med att använda halsduk, men det var inte för att hålla värmen utan för att ha någonting till hands när man behövde torka halsen och ansiktet. På den tiden hette halsduk "sudarim" vilket lär betyda svettplagg. Det är klart , dagens halsdukar skulle ju vara en rejäl handduk men jag tror inte den används på det sättet nu även om det kanske blir lite svettigt när man lindar den sexton varv runt halsen.
På mitten av artonhundratalet blev halsduken en trend, det blev en symbol i klassamhället och man kunde genom halsduken visa om man tillhörde över,medel eller underklassen. Det skulle vara kul att veta var dagens flera meters halsdukar skulle hört hemma, förmodligen klar överklass och med samma logik skulle jag med min halsduk som jag haft så länge jag kan minnas och som har en längd på cirka sjuttio cm och en bredd på tio cm hamna ett par snäpp under den nuvarande underklassen.
Jag tror i alla fall att för mig är det ingen idé att hänga på dagens mode med en nyinvestering eftersom trenden troligen är över när jag kommit till skott.
En sak som är lite rolig är att jag tror att i januari - februari när en varm halsduk verkligen skulle sitta bra så är det nog ute att linda in sig i tremeters halsdukar.
Hans, som tar upp kampen med Blondinbella i modebloggandet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar