Läge för broddar.
Vi tog vår nästan dagliga promenad i går, det är en förrädisk tid vi lever i just nu, ömsom barmark ömsom is. Barmarken är bara till för att man ska känna sig trygg så man travar på med samma fart när det blir is, sedan innan man hinner vara med så ligger man i Sunderbyn med gipsat ben. Nu har det inte gått så för mig, jag har nämligen broddar!
Utan broddar är det ju med lårbenshalsarna som insats man går på promenad i dessa istider, eller också stannar man hemma! Nu är ju det ändå farligare, enligt statistiken så är det dom flesta gamla käringar och gubbar som bryter benen, bryter dom hemma när dom snavar över en mattkant.
Jag vet inte är det inte dags att gå i ide om man inte orkar lyfta foten över en mattkant? Men det är ju självfungerande, dom som inte klarar av att lyfta benen hamnar ju i ryggläge för ett bra tag framöver.
Nu är jag medveten om att jag med den här bloggen har bäddat för att om jag skulle råka bryta ett ben så är det säkert ingen som läst det här som kan hålla sig för skratt. Men ett gott skratt förlänger livet sägs det så lite gott har man gjort för någon.
Hans, som inte vågar gå ut innan det blir barmark.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar