Skare!

Dom röda i mitten är vår stuga och förråd.

Denna ur vädersynpunkt fantastiska vårvinterdag har vi varit till kolonilotten, det var inte läge att börja plantera blommor än, inte  någon som helst möjlighet att sätta frön, inte ens med snöskyffel och järnspett tror jag vi fått några frön i jorden. Men man får inte ha för bråttom, den tiden kommer nog.

Annars var där bara bra, man behöver inte plumsa i djupsnö, det är skare överallt, man kan gå var man vill utan att sjunka ner, altanen till stugan var nästan snöfri så där gick man omkring utan att få snö på skorna, inne i stugan frodades krukväxterna som vi låtit övervintra, det är full fart med tillväxt och skottbildning så där är några stora växter som blir många små, som sedan blir stora under sommaren.

Synd att man blivit så fruktansvärt gammal annars hade man fått vårkänslor så man nästan blivit farlig, nu försökte jag anstränga mig för att framkalla några, ikke sa Nikke, det var lugnt.

Nu ska jag inte gnälla över det, allt har sin tid, nu för tiden är det skönt när det är lugnt i den närmaste omgivningen, stress kan man studera på avstånd, och tänk bara om det är något som händer som man kan förfasa sig över och berätta för sina pensionärbekanta så dom blir storögda och man riktigt ser hur dom tänker " varför i h-vete var inte jag där då det hände, det hade varit kul om jag fått berätta det, jag skulle säkert brett på lite mer." Nä det unnar jag dom inte, på nåt sätt måste man göra sig märkvärdig, man är onödigt osynlig annars.

Hans som trivs rätt så bra trots allt.