Tankar.

           Ungdomlig?

 

Jag kom hem nyss efter en träningsrunda runt nästan hela Luleå, jag förmodar att det finns någon här och där som undrar vad jag tränar för, här kommer svaret, trots min höga ålder vill jag hemskt gärna behålla min spänstiga kropp.

 

Det är en sak som jag funderar på,  hur kommer det sig att trots att jag i min ungdom hade både muskler och midja och nu har varken det ena eller det andra så väger jag tio kilo mer än vad jag vägde  när jag var nitton år. Eftersom saker försvunnit så borde jag blivit lättare. Det är klart jag har fått större öron men det kan väl inte göra tio kilo?

 

I alla fall är det skönt ute, minus åtta grader och ingen vind, tyvärr är det ingen sol i dag men det är nog bara en tillfällighet, jag tror att vi nu kommer att gå soliga tider till mötes.

 

När man går helt ensam så är det mycket som snurrar runt i huvudet, i dag kom jag att tänka på en historia som jag tyckte var väldigt rolig när jag var ung, så här går den: Johansson låg för döden, och dog efter ett tag.

Det gick ett par år, sedan dog frun också och kom till Sankte Per, då hade hon börjat sakna sin man lite så hon frågade om hon skulle få träffa sin man, "vad heter han då" frågade Sankte Per, han heter Johansson sa frun, "inte en chans" sa Sankte Per, "vi har miljoner med det namnet. Men vi brukar spara deras sista ord så om du kommer på vad det var så kanske jag kan hjälpa dig", jo sa frun, "han sa att om jag skulle ligga med någon annan karl efter hans död så skulle han vända sig i graven", "då vet jag" sa sankte Per, "det är honom vi kallar för rotationsjohan".

 

Hans, som inte tänker så viktiga tankar alltid.