Oengagerad.

Vårsol över Skurholmsfjärden.

Jag har varit lite lat i huvudet några dagar vilket gjort att jag inte skrivit så mycket i bloggen på sistone. Jag har däremot inte varit lat i fötterna så jag är ute på rätt så långa promenader varje dag, det är ju otroligt fint att traska omkring i naturen just nu, speciellt dom dagar solen lyser på ett än så länge vitt snötäcke, man brukar ju säga att solen gnistrar i snön, det är nu den gör det.

I övrigt har jag inte mycket dramatik att komma med, det händer inte mycket när man går runt på stan en timme, det skulle i så fall vara för några dar sedan då jag halkade med båda fötterna samtidigt och landade på ändan, jag hade tänkt skriva ascholet men vet inte hur det stavas så det blev ändan. Det blir en bra smäll när man landar med sina nittiofem kilon på ändan, jag misstänker att den blir gul och blå men det tycker jag inte gör så mycket eftersom det inte är så många som får se hur den missfärgningen ser ut, jag har själv inte sett det, eftersom jag tycker det är ointressant och att det dessutom krävs ett visst mått av vighet, man måste ju stå med ryggen mot en spegel och vrida på huvudet. Nä man kan bli övertränad.

Hans, som ska försöka aktivera både kropp och knopp så kanske jag kan skriva lite intressantare.