Sommarfåglar.

Nelly med nötskrika.

 

Nu har vi sommarfåglar i huset, med det åsyftar jag inte den uppstoppade nötskrikan som vi normalt har på väggen i altanen och som Nelly blivit väldigt intresserad av. Nä sommarfågarna är just Nelly med föräldrar och bröder som normalt befinner sig i södra delen av landet, men nu har dom kommit för att tillbringa en vecka hos oss,.....sommarfåglar.

 

Nelly och jag hade ett intressant samtal om Nötskrikan häromdagen,

hon började med att fråga: är fågeln död?

Jag, ja den är död.

Varför är den död?

Jag vet inte, den var redan död och uppstoppad när vi köpte den.

Kan den inte flyga när den är död?

Nää det kan den inte.

Det är synd om fågeln.

Nä det tycker jag inte den har det bra på väggen där den sitter.

Den är mjuk.

Ja den har mjukt dun.

Hur kan den sitta på en pinne när den är död?

Dom har limmat fast den. (jag tyckte det var grymt att säga att den var fastspikad)

Stackars fågel som sitter fast på en pinne.

Den är ju död så den vet inte var den sitter.

Är den död?

Ja det har jag ju sagt.

Det är faktiskt synd om den.

Där gav jag upp, det är lite svårt att förklara för en fyraåring nödvändigheten av att stoppa upp en död fågel och sätta fast den på en gren som man sedan sätter upp på en spik på väggen. Men dom är inte så dumma dom där fyraåringarna, det var första gången hon fick klappa och smeka en nötskrika, tror jag i alla fall.

 

Man är inte så totalt uppgraderad om deras liv och leverne när man träffar dom ett par gånger om året.

 

Hans, som tycker barn har intressanta frågor.