Storfiskare.

Middagen räddad.

 

Jag skrev om sommarfåglar i ett tidigare inlägg, nu har tre femtedelar av dom åkt söderut, kvar blev Max och Alex, på bild ovan ser ni Alex. Han tycker om fiske, varje gång han hälsar på oss står en fisketur på önskelistan, så även i år.

 

Jag förberedde mig genom att köpa ett nytt metspö, inte till mig själv, jag fiskar inte nu för tiden, utan till Alex. Jag har fiskat förr i världen, när jag tänker efter var det nog förr, förr om inte längre sedan jag sist provade fiskelyckan. En annan sak är att är man fiskeguide så ha man ju inte tid med eget fiske, man ska ju göra i ordning spöet, (därför nytt med rev, krok och flöte helt klart, bara att köra iväg till fisken) så långt gick det bra, vädret var fantastiskt, inte ens speciellt mycket mygg, även om min fiskekompis satte på en mygghatt, han hade inte tid att vifta bort myggen.

 

Sedan blev det som vanligt, inte nappade det så mycket som förväntningarna var, det tog ett bra tag innan första nappet och Alex drog upp en aborre som inte var så mycket större än masken, men att se glädjen över den fisken var värd hela hela trippen och lite till. Sedan fortsatte fisket med än större förväntningar, visst nappade det men fiskbarnen får tydligen vara uppe sent för fiskarna som drogs upp var inte mycket större än den första.

 

Men vi fortsatte, Alex röck aborre och jag bytte mask ibland när den började se skamfilad ut. Vet ni att det börjar mörkna på kvällarna? När man bor mitt i stan tänker man inte på det, men det gör det, till sist såg vi inte flötet och då avslutade vi det hela och åkte hem. Jag tror min fiskekompis var nöjd, när jag klagade på fiskelyckan sa han att han tyckte den var bra, hemma får jag aldrig napp sa han.

 

Så där hör ni, åk till Norrland om ni vill ha fisk.

 

 

Hans, som ska ta nya tag nästa sommar, om fiskaren hälsar på.