Fotboll.

Tre generationer fotbollspelare.

 

Nu har jag varit på årets fotbollsmatch, med årets match menar jag inte att det var den bästa match som spelats i år utan vad jag menar är att jag brukar bara gå på en match varje år, och det här var detta års. På bilden syns den som var anledning till att jag gick på fotboll, Fredrik, som spelar fotboll i Alviks IK. Jag behöver väl inte förklara närmare vem som är Fredrik, dom två andra är en stolt fader och en ändå stoltare farmor, stoltheten beror på att Avik vann med 1-0.

 

Det var inte Fredrik som gjorde målet men han kanske medverkade till nollan eftersom han spelar i försvaret. Jag har alltid trott att Fredrik skulle bli fotbollspelare, men då såg jag honom som en vindsnabb anfallare som skulle göra mål i varje match, så blev det inte. När han började i laget så blev han försvarsspelare! Lite besviken blev jag, jag hoppas att tränaren läser detta så att han förstår att Fredrik är felplacerad. Föreningen hade också tjänat pengar på att han blivit anfallsspelare då kanske jag gått och tittat två gånger varje år.

 

Nu sköter han sig med den äran på försvaret också, men det är ju för att få se mål man går på fotboll och då vore ju dom målen ändå njutbarare om det är någon som man känner som gör dom.

 

Om någon eventuellt saknat mig och mina visdomsord sista veckorna så vill jag tala om att jag har haft semester, den är inte lång för oss pensionärer så nu är jag tillbaka på banan.

 

Vi får det lite hektiskt ett tag framöver, i dag ska vi gå och träffa kungen  och drottningen i Statsparken, hoppas man kommer så nära så man kan klappa kungen, men om man gör det kanske Säpo kastar sig över en och då blir man nog skrynklig, bäst att låta bli.

 

Om en vecka ska vår kronprinsessa komma hit och inviga hamnen som fått sig en ansiktslyftning, då kanske jag kan klappa Daniel, det är nog riskfriare.

 

Hans, eftersom de kungliga är i närheten, tillfälligt rojalist.