Vinterbesvär.

Kolonistugan.

 

 

Arbetsbild.

 

 

Jag har varit till kolonilotten några gånger utan att komma in i förrådet på grund av att altangolvet "frusit upp", då blir det stopp med dörröppnandet eftersom altangolvet är högre upp än vad nedre delen på dörren till förrådet är. Detta är en besvärlig situation eftersom man alltid har ett eller annat som man behöver i förrådet. Bland annat en domkraft som om den är tiilgänglig lämpligen kan användas till att lyfta upp förrådet med så man får upp dörren. Inte så smart att då ha domkraften i förrådet.

 

Nu var det bara att börja med den besvärliga vägen för att öppna dörren, riva altangolvet! Inte hela, men skruva loss ett par golvbräder så man får upp dörren lite grand i alla fall, då får jag tag i domkraften. Golvet är skruvat så det gäller att ha grejer så man kan skruva loss dom skruvar som behövs för att lossa ett par bräder, då går dörren att öppna. Jag har en kraftig borrmaskin som klarar skruvarna, men  den är i förrådet!

 

Jag förstår att en och annan tycker att det är ett ointelligent betende, jag är den första att hålla med, men samtidigt, vad vore livet om man inte klantade till det ibland. Jag tog med "hushållsborrmaskinen" den är med på bilden, helt oduglig att använda i det sammanhanget, den orkar ingenting, jag vill nästan påsta att den är oduglig i alla sammanhang. Jag har vunnit den på ett lotteri, jag förstår att den skänkts till lotteriet. I alla fall, maskinen går att "låsa" sedan vrider jag hela maskinen runt som en skruvmejsel, man blir stark med den, en vanlig skruvmejsel orkar man inte med, tro mig, jag har skruvat tusentals skruvar varje år under mitt arbetsliv.

 

För att få slut på denna historia så fick jag upp dörren, fick ut domkraften, lyfte upp förrådet, la emellan en plankstump när jag hade förrådet på lämplig höjd och det är fixat igen även denna vinter, sedan svor jag (som tidigare år) att till sommaren ska jag fixa det lite mer permanent.

 

Hans, som just kom på att vi kanske ska sälja lotten snart, då är det inte mitt bekymmer.