En orre i Stadsparken.

Orrtupp.

För att sätta stopp för alla missförstånd så har jag inte fått en örfil vid ett besök i Stadsparken utan det är årets isdjur som kommit på plats, som synes är det i år en orrtupp.

Välbesökt rutschkana.

 Årets isdjur är det tjugofemte i ordningen och väger drygt sexton ton och är det högsta hitintills. Det är parkförvaltningen som modellerat fram alla tjugofem, isdjuren består ju som alla vet av snö och is. Från orrens rygg och ner till plan mark går en rutschkana som är mycket populär bland barnen.

Orren är en stor hönsfågel som känns igen på sin kluvna stjärt. Tuppen är glänsande blåsvart och har stora röda "ögonbryn". Hönan är spräckligt gråbrun och därför inte lika stilig som tuppen, en företeelse som man även kan finna i de flesta fall bland människor. Orren är en stannfågel som trivs på öppna skogsmarker som myrar, hedar och hyggen. De äter bland annat bär, knoppar, frön och skott. Orren finns i nästan hela landet men har minskat kraftigt i de södra delarna, vilket jag kan förstå, om man har möjlighet att bo i Norrland så visst gör man det.

Vid en timmes promenad runt i Luleå  kom vi förbi orren och jag tog tillfället i akt och fotograferade mästerverket, tyvärr snöade det i natt så det fanns snö på orrens rygg, det finns det ju inte på levande fåglar men jag förstod ändå att det inte var en riktig orre bland annat beroende på storleken. Man får inte vara dum.

Om någon vill se alla isdjur som stått i Luleå Stadspark under årens lopp så kolla på:  http://www.lulea.se/forinvanare/parkernaturochskog/snodjuristadsparken/2010orre.4.33591c5612589eb423a800016422.html

                                                                                                                                            

Hans, som beundrar skulptörerna.