Den sjunde dagen.

Ett väloljat golv.

Rubriken betyder inte som kanske en del tror att jag får vila på den sjunde dagen, tvärtom, jag tror inte jag slitit så mycket på flera år som jag gjort i dag. Nä det är sjunde dagen som vi fått utstå en sommarvärme som vi nästan aldrig får uppleva ens på sommaren, i sju dagar har det varit minst tjugofem grader varmt, strålande sol och nästan inga vindar, hallå det ska vara runt sju grader och snålblåst den här årstiden.               

Jag tog det ofattbara beslutet i går att i dag skulle jag olja altangolvet till kolonistugan , det låter inte så märkvärdigt men golvet är nämare fyra gånger så stort som stugan, det är fortfarande inget att gnälla över, men i det här vädret!

Jag har penslat och svettats, endast iförd shorts i denna brännande sol, på alla fyra, har svetten runnit från pannan på glasögonen, från näsan har den droppat på golvet och när jag tittade ned och lite bakåt såg jag svetten droppa från bröstvårtorna, tur att oljan är vattenspädbar så den blev inte förstörd bara utspädd. Man måste ju tänka på annat än målningen för att inte bli galen så jag började fundera på om det blivit större droppar om det varit en kvinna som målat, jag har ändå förhållandevis små bröst i  alla jämförelser med dom flesta kvinnor. Den utredningen tog ett bra tag och plötsligt var golvet klart.                                                                         

Jag sitter nu hemma och känner mig nöjd med att golvet är klart och har tagit ett beslut att aldrig mer olja i sån värme.

Hans, med lite träningsvärk.