Vårtecken.

Krokus i fjolårsgräs.

I dag har jag varit till kolonilotten för att leta vårtecken, det gick väl bra även om man fick gå ned på knä för att se en del av dom. Det första vårtecknet jag hittade var så uppenbart så det måste vara fel att säga att jag hittade det, när jag skulle öppna dörren till förrådet blev det stopp.

Jag har nämligen "lite" problem med förrådet, det åker upp eller ned hela tiden, och det är värst på våren, som nu t.ex. det hade sjunkit ned så dörren tog i altangolvet. Det fiffiga var att domkraften som jag brukar använda för att åtgärda problemet var inne i förrådet! Jag lyckades med hjälp av ett järnspett och att jag utnyttjade alla mina kroppskrafter väga upp ett hörn på förrådet några millimeter och satte en bit masonit i springan och det räckte för att jag skulle få upp dörren, det också med en hel del kroppsansträngning. Men sedan gick det lätt, fram med domkraften och ett lyft på fem centimeter och problemet var ur världen för i år.

Efter det fick jag tid att söka riktiga vårtecken, det är tur att jag har en kamera med kort närgräns annars hade jag inte lyckats fota ett enda vårtecken, för det fanns, men dom är små.

Jag tycker det är otroligt i alla fall, där krokusarna som jag fotat krypit fram var det tjugo centimeter snö för en vecka sedan. När jag masat runt ett tag och hittat en hel del små växter höll jag själv på frysa fingrarna av mig så jag åkte hem.

Hans, med blå i stället för gröna fingrar.