Gapar stort.

Bananerna är goda i år.

Vi har ju så att säga en mittpunkt i tillvaron just nu så även om man kan tycka att eftersom jag är sjuk så borde allting kretsa runt mig men när ni ser bilden så förstår ni kanske varför det inte är så, och då menar jag inte min fru.

Nu vet jag inte om jag skulle uppskatta att jag får mer uppmärksamhet än vad jag får så jag ser gärna att Nelly är i blickpunkten, vi ses ju så sällan så det är lätt att fjäska lite för henne. Ett stort aber vid det här besöket är att jag får inte lyfta henne! Mina lyftövningar just nu ska helst stanna vid ett eller ett par kilon och Nelly väger väl runt tio så snacka om övervikt, ja inte för henne men för mig.

Jag har lite svårt att förstå att jag skulle bli så ynklig, men så är det. Nu ska jag inte gnälla om det, enligt läkarvetenskapen så är jag på väg åt rätt håll så det här blir nog bra.

Hans, som mår bra efter omständigheterna.