Fiske.

Thomas och Alex prövar fiskelyckan.

 

Hemma igen! Några kanske har märkt att jag varit försvunnen från bloggen, jag har haft semester, den har vi tillbringat i Frufällan ett samhälle i närheten av Borås. Tekniskt sett är det en underutvecklad plats, dom har fortfarande inte uppfunnit datorn där nere annars hade jag bloggat därifrån. Nä jag ljuger, där vi har tillbringat semestern låg det en dator i varje rum, men som jag tidigare skrev så hade jag semester vilket innebär uppehåll med bloggandet.

 

Som det framkommer av bilden så ingick ett fiskepass i vistelsen, far och son fiskar och jag var den som skulle fotografera fisken dom fick, det var inget stressigt jobb, jag var tvungen fota fiskarna eftersom det inte blev några fiskar. Jag tror att det var för högt vatten, eller kanske för kallt, eller också var sjön för stor, fisken kanske var på andra sidan, därav inga napp.

 

Varför vi hamnade i Frufällan var den att vår dotter med man och tre barn bor där, vilket jag tycker är konstigt när dom om dom tänkt sig för lika gärna kunde bott i Luleå och därigenom fått dagliga möjligheter att träffa oss, men så där är det, tänker man sig inte för så missar man många bra tillfällen att träffa oss, nu är det ju etthundratrettiofem mil mellan oss och det är ju en halv dags resa med flyg, går man tar det väl en vecka.

 

När vi var på plats var allt bra, vi lekte med barnen, i alla fall med det yngsta, en glad treåring som min fru fick lägga ett oändligt antal puzzlen med, jag koncentrerade mig på dom äldre eftersom jag inte är lika barnslig som min fru. Föräldrarna jobbade och när dom var lediga gick deras mesta tid att se till att vi fick mat, kaffe m.m. Vilket vi härmed tackar för, det var fullgod service.

 

Nu är vi hemma igen, det fanns ingen som stod och önskade oss välkommen hem, men lägenheten verkade glad, i den mån nu en lägenhet kan vara glad.

 

Hans, borta bra men hemma bäst.