Människovanten.

 

I lördags var vi med och tillverkade en vante, det var inte vilken vante som helst utan en vante som tillverkades av människor och med människor.

 

Det var Luleå kommun som bestämt sig för att invånarna i Luleå skulle tillverka världens största tumme på isen i norra hamn, på lördag morgon ritade man upp mönstret på isen och klockan tolv skulle tummen vara klar, det blev inte bara en tumme utan handen och en bit av en arm blev det slutliga resultatet.

 

Som ni förstår är det ni ser här ovan tvåtusenfyrahundra människor som trängt ihop sig inom det uppritade mönstret. Kommunen hade kollat isen och garanterade att den höll, det gjorde den, men just när det hela var klart knakade isen oroväckande, det blev lite oroligt men ingen panik, vi har inte så lätt att gripas av panik i Luleå.

 

Den röda pricken i mitten är jag! Jag sträckte upp kameran över huvudet och tog kortet! Nä nu ljög jag, fotot är taget av en fotograf som satt i en helikopter, han heter Per Pettersson och är inte någon som jag känner men det står ju så under fotot så det litar jag på.

 

I dag har vi varit till kolonilotten, det var fortfarande för tidigt att sätta potatis, vi hittade nämligen inte igen potatislandet under snötäcket, men vi ger inte upp, nästa gång vi åker dit ska vi utvidga sökandet.

 

Hans, som nu relaterat för helgens äventyr.