Kräka.

När oskulden sover står änglar på vakt.

Hoppas jag i alla fall, dom är ganska värnlösa i den ålder Nelly är just nu. En sak är klar, när vi nu har blivit lite bekanta så skulle man helst vilja bära henne på sina armar hela tiden för att kunna skydda henne från allt ont som finns i världen. Men det är klart även om hon inte väger just någonting så blir man trött i armen efter ett tag, så hela tiden, njaa.

Som jag har förstått är det morfar som är populärast! Det känns bra även om jag tycker lite synd om dom andra som kommit liksom i andra hand. Det är klart ibland får övertygelsen sig en liten knäck, i morse tillexempel, då spydde hon på mig, det är ju inte kul, men det var inte så mycket, nästan lite gulligt. När det hände kändes det lite som déjà vu och jag behövde inte fundera allt för länge innan jag kom på att hennes mor en gång för en så där trettiotvå år sedan gjort samma sak men det var mycket värre hon var några år äldre men fortfarand för mig bärbar. Hon ropade på natten att hon mådde dåligt så jag hämtade henne för att snabbt förflytta henne till ett spylämpligare ställe än sängen, jag hann halvvägs sedan kom det! Mellan min pyjamaströja och min rygg, det kändes väl så där, men när det började rinna in i pyjamasbyxorna blev det ännu mindre kul. Nåja jag överlevde, blev faktiskt riktigt pigg sedan jag duschat.

Hans, nyduschad igen.