När olyckan är framme.

Sunderby Sjukhus.

 

På måndag hamnade vi på sjukhus, med vi menar jag min fru och jag samt Ulf och Stefan. Visst låter det dramatiskt! Det var det väl också till att börja med men som tur var så lugnade det ned sig. Det började med att man ringde från Stefans jobb och sa att Stefan ramlat och slagit hål i huvudet, dom hade ringt efter ambulans och skulle köra honom till Sunderby sjukhus.

 

Vi satt i pyjamasen och drack vårt morgonkaffe i godan ro, det blev full aktivitet, på med kläderna och ut till bilen för snabb förflyttning till Europas modernaste sjukhus (som det kallades när det var nybyggt) och där hade just Stefan kommit in, Ulf var där före oss men han bor ju lite närmare, han var där till och med före Stefan så nog kan man säga att han ställer upp för sin lillebror.

 

Nu var det väl inte så farligt med Stefan, ja visst han hade ett hål i huvudet som syddes igen, och ett hack i näsan där det sipprade ut lite blod, men han var vid gott mod och hade blivit röntgad. För att göra en lång historia kort så var vi där hela dagen innan vi fick besked om att han skulle läggas in eftersom han även fått en hjärnskakning, dagen efter fick han komma hem, vi hämtade honom och nu ligger han här och tycker att vi ska passa upp honom , vilket vi också gör efter bästa förmåga.

 

Hans, som tycker det känns bra att göra nånting för någon annan.