Pride.

Paraden.

 

I dag har vi varit och tittat på Luleås Prideparad, jag tyckte att prideparadörerna såg glada och trevliga ut och varför skulle dom inte vara det. I Stockholm och andra storstäder får dom ju på käften när dom paraderar för att visa sin läggning eller bara går med för att dom sympatiserar med Pridemedlemmarna.

 

I Luleå är vi väldigt snälla och utåtriktade så vi anser väl att det finns människor som inte är som vi fullt ut, det finns ju ingen anledning att tycka illa om dom för det. Dessutom är dom ju födda så, vad gör man åt det, vad jag förstår så går det inte att stoppa tillbaka dom och beställa nya, om det gick skulle det säkert finnas knäppskallar som skulle göra så när dom upptäckte vilken läggning deras barn har, fattar dom inte att man ska vara glad åt att dom är friska, glada och pigga.

 

Nog om detta. I dag har vi varit och städat koloniområdet, det var obligatorisk närvaroplikt så där kryllade av folk som fick områden och arbetsuppgifter tilldelade, allt verkade fungera bra, alla var glada, vi hade tur med vädret och städningen gick som en dans. Efteråt verkade alla vara överens om att det märktes en viss skillnad till det bättre när vi gick runt och kollade. Som slutkläm på städningen fick vi hamburgare och kaffe.

 

Själv fick jag i uppdrag att tillsammans med en annan grävare, gräva runt belysningsstolpar som lutade så att vi sedan med en oerhörd ansträngning rätade upp dessa för att sedan gräva tillbaka jorden och packa den så dom skulle stå rakt den här sommaren, nästa sommar lutar dom åt olika håll igen på grund av tjälen under vintern. Det är ett ständigt återkommande göromål som jag fått mig tilldelat på grund av min tidigare profession, det vill säga händer det något med funktionen i belysningsnätet i samband med grävandet så är det jag som får repa det.

 

Hans. nöjd med dagen.

Skyfall!

Översvämmning

 

I dag fick vi regn? Bilden visar hur det såg ut på Stationsgatan i korsningen med Timmermansgatan kvart i tolv i dag, jag har tagit bilden från vårt köksfönster.

 

Regnet började när jag var inne på OK och köpte en sak, expediten sa "titta ut" det gjorde jag och helt plötsligt var det nästan mörkt ute, sedan kom regnet, det vräkte ned, jag gick ut till bilen, till att börja med var det lugnt, bensinstationer har ju tak över alla mackar så där regnade det inte men jag hade parkerat bilen tio meter utanför taket.

 

Jag stod i skydd under taket och tittade på bilen men eftersom min fru satt i bilen och väntade så blev min längtan för stark så jag gick ut i regnet, jag springer inte så fort nu för tiden, man kan nog säga att i princip springer jag inte alls eftersom jag med ålderns rätt slutade springa för flera år sedan, det ser fånigt ut när äldre gubbar springer, det går inte så mycket fortare heller än när dom går.

 

Men jag har långa ben så efter fem steg så kastade jag mig in i bilen, sjöblöt. Jag fattar inte att man kan bli så blöt på tjugo sekunder utan att ha hoppat ut i en sjö. Nu har vi ju en Volvo så sedan jag kommit in i den så var problemen över. Vi åkte hem, vindrutetorkarna gick som lärkvingar när dom försökte hålla undan regnet, det var bra, jag såg nästan vägen och hittade hem.

 

Eftersom min fru var torr körde jag upp så nära porten jag kunde så hon kom in fortfarande relativt torr, man vill ju inte ha en plaskvåt fru klafsande omkring i lägenheten. Själv körde jag in bilen i garaget avsköljd och nästan som nytvättad. Jag var tvungen att gå trettio meter för att komma in så då var jag dyngblöt.

 

Hans, som tycker att regnet är nog bra för trädgårdslandet.



Än har vi sommar.

Utsikt från en solstol.

 

 

Efter ett litet fösiktigt uppehåll och en liten regnskur fortsätter det fantastiska väder vi levt med i flera veckor, det är bara sol, sol, och mera sol vareviga dag!

I dag har vi varit hela dagen på kolonilotten, man blir trött av att vistas ute så här varma dagar så idag la vi oss i var sin solstol på altanen och somnade båda två. Hur länge vi sov vet jag inte men när jag vaknade och öppnade mina himmelsblå ögon så möttes jag av den här bilden, ( live ) ingen dålig utsikt när man är yrvaken.

 

Det har varit en del vårabeten på lotten men nu tycker vi att det mesta är gjort, det var därför vi sov en stund. Nu är det bara att stilla be om en regnskur varje natt så slipper vi vattningen också, jag avslöjade mina förhoppningar för min fru men hon trodde att jag har för dålig kommunikation så att säga rakt upp så hon trodde inte på dom bönerna från mig, vi får väl se.

 

Vi kommer nog att åka dit varje dag så länge vädret är bra, det blir inte så mycket gjort här hemma när det är vackert väder men i bland går vi i skift på lotten, ja den andra har ett skift hemma samtidigt. Så då får vi lite gjort på båda ställena.

 

Nu är vi hemma i vårt lilla bo och ska slappa resten av kvällen, så godnatt och "gott sov" som en inföding sa till oss en gång på en utlandsresa.

 

Hans, nöjd med vädret.

Höst?

Äntligen regn!

 

I går fick vi regn efter nästan tre veckors ständig sol, temperaturen sjönk från 20-25 grader ned till 13 grader, på vår termometer, mitt på dagen. Jag kläckte ur mig "vad skönt, lite mulet skadar inte" när jag tittade ut genom köksfönstret i morse, men det var innan jag varit ut. Vi hade planerat att åka ut till kolonilotten i dag, så då gjorde vi det, det var nästan en chock, efter att i helgen gått omkring i enbart kortbyxor och inget annat och känt hur svetten porlat under armarna och mellan tårna till i dag när vi var klädda i jeans, tröja, strumpor, skor och jacka och ändå frös.

 

Vistelsen på lotten blev under dom förhållandena kort och ändå regnade det inte alls just då. En bidragande anledning var också att vi av någon anledning inte fick upp låset till stugan så vi kom inte in! Låset hade helt enkelt gått i baklås, eller nåt, det gick i alla fall inte att vrida runt nyckeln. Så nu blev det lite extra jobb där, men eftersom mina dagar inte är så överfulla av arbetsuppgifter så har jag tagit det som en utmaning att fixa låset innan den här veckan är slut, det verkar inte allt för övermodigt.

 

Det finns ju en sak med lås som gör saken lite besvärlig. Lås ska man av naturliga skäl inte kunna meka i från utsidan så i första hand måste man på insidan, och som ni förstår är det svårt när dörren är låst! Det vore naturligtvis enkelt om man fick ta till yxa och bräckjärn men nu vill jag inte byta dörr, bland annat av den anledninen att vi nyss målat om den för att den börjat se lite skabbig ut, så det är silkesvantarna som gäller när problemet ska lösas.

 

Hans, som stannar i stan resten av dagen.

Solen bara lyser.

Himlens färg i dag.

 

 

Nu har vi verkligen sommar, det har nu varit molnfritt och sol snart ett par veckor. I dag har det nästan varit för varmt, inte ett moln på himlen men däremot en sol som vräkte sina strålar över oss, man ska ju inte gnälla när det äntligen blivit sommar, men måste den komma med allt den har på en dag, lite fördelninga av strålningen vore praktiskt.

 

Som alla sett har jag inte bloggat på några dagar, det beror på att vi har det som intensivast på kolonilotten just nu, där är vi hela dagarna för att sedan när vi kommer hem sitta helt utslagna till dess att det är dags att sova, då känns det inte som det viktigaste att sätta sig och blogga.

 

I dag har jag klippt gräsmattan för första gången i år, den är lite ojämn, på vissa ställen borde jag klippt för några dagar sedan, medan det på andra knappt fanns något gräs, men så är det ju så här i början på sommaren.

 

Vi målar om stugan och förrådet på lotten, det är ett jobb som inte händer så ofta, faktiskt är det för oss första gången sedan vi köpte lotten som vi tycker att det behövs, med anledning av att vi ägt stugan i nio år så kan jag lova att det inte bara är första utan även sista gången stugan får ny färg med hjälp av oss.

 

Nu är klockan tjugotvå och femton, himlen är lika blå, temperaturen i skuggan är tjugoen grader, ( på vår termometer) och enligt väderlekstjänsten får vi lika soligt och varmt i morgon. Vi har bestämt att sitta helt stilla, gärna i skuggan för att undvika transpiration, eller som jag sa i dag "jag svettas som en gris", svettas grisar? Vet någon det så meddela mig.

 

Hans, som ska sluta klaga på värmen, snart har vi vinter.

Hertsöträsket.

Stefan tittar ut över Hertsöträsket.

 

För andra gången i år drog Stefan och jag ut i skog och mark för att titta på och fotografera vårfåglar, denna gång åkte vi till Hertsöträsket, ett fågelparadis med alla tänkbara arter, storlekar och färger, trodde jag innan vi åkte dit, vi såg inte en enda fågel!

 

Varför finns det inga sjöfåglar i Hertsöträsket? Är vattnet förgiftat eller för kallt för sjöfåglarnas magra ben, inte vet jag, men snopet var det. Helt dött var det inte, vi såg en gråsparv och när vi åkte hem tog vi en sväng ner till Lövskär och där såg vi två fiskmåsar. Det kanske var dom två sista som finns, det sägs ju att fiskmåsarna minskar hastigt i hela Sverige så om några år kanske det är höjden av lycka att få se en fiskmås, och vi såg två.

 

Förutom att syftet med utflykten (att fota fåglar) var fullständigt och katastrofalt misslyckat så hade vi en bra utflykt, det var faktiskt Stefan som tröstade mig när jag klagade på att vi hade så otur när vi var ut på fågelskådning, han sa "men vi har tagit mycke naturbilder" och det var sant, en del väldigt vackra och eftersom sjön låg spegelblank, mycket fridfulla bilder.

 

En elog till Luleå Kommun som ordnat till området vid Hertsöträsket till vad det är i dag, bryggor och spångar runt hela sjön, vill man meta eller kasta efter fisk så är det ingen konst att komma åt det. Dessutom finns det några stugor och flera bivacker om det skulle börja regna när man är där, det gjorde det förövrigt i dag, ett mycket lätt duggregn som inte bekom oss ett dugg. Men Stefan och jag hör ju till den hårdare sorten av mänskligheten, vekare grabbar hade säkert åkt hem.

 

Det gjorde vi också, men inte innan vi avverkat hela området, ( missförstå inte, vi högg inte ned skogen) men vi gick omkring över allt där det gick att ta sig fram, det är ju vår och av den anledningen rätt så blött här och där.

 

En sak till, Kommunen har byggt eldstäder och lämnat fin ved vid varje sånt ställe vilket vi inte utnyttjade, men vi hade kunnat om vi velat, åter ett tillrättaläggande, vi var inte veliga, vi ville bara inte elda i dag, men nästa gång tar vi med grillkorv.

 

Hans, misslyckad fågelskådningsledare.

 



Nostalgiafton.

Norrlåtar över, Norrbottens Järn under.

På fredag den tredje i femte var vi på en nostalgisk återförening på Kulturens hus där Norrlåtar och Norrbottens järn spelade. Det är två band som båda föddes 1974 ur det Luleåbaserade Anton Svedbergs Swänggäng, båda två räknades som de stora banden inom den musik som kallas Proggen. 2004 la dom av, och har inte uppträtt tillsammans sedan dess men nu gjorde dom det, och vi var där. Crister Engberg i Norrbottens järn berättade att han visat en bild som tagits inför nypremiären till en yngre släkting som kommenterat denna med "vad colt, alla har tonat håret grått".

 

Men frånsett toningen så var det som i fornstora dagar, dom visade en spelglädje som i varje fall jag inte klagade på, jag tyckte det var jätteroligt att lyssna på dom. Det var tre timmar som försvann i ett nafs, mycket bra.

 

Det enda man märkte att det var ett tag sedan dom spelat en hel kväll var att en del av dom såg lite trötta ut efter spelningen. Jag hoppas att dom fick blodad tand och uppträder någon fler gång. Både min fru och jag kände oss glada och tretti år yngre när vi gick hem efter föreställningen.

 

Som det stod i recensionerna dagen efter: Dom möter publikens förväntan i en stor kärleksfull kram. Värmen i återseendet är påtagligt. Medlemmarna myser på scen och publiken äter ur deras händer.

 

Hans, som tyckte fredagkväll var en höjdarkväll.