söndag 19 april 2009

Kalla fötter.

Nu har jag sett ett vårtecken! Kan någon fatta vad änderna har i huvudet som kommer hit innan isarna och snön tinat bort, det måste vara väldigt kallt om fötterna för att inte säga om magen men dom har nog bättre förutsättningar än vad jag skulle ha att klara av kallt vatten.

Jag har gjort vissa tveksamma försök att att engagera mig i FaceBook men jag tror inte det kommer att bli min grej, jag tycker att det som skrivs i Facebook numera är så Twitteriserat, alltså korta meningar som enligt mitt tycke ibland är så korta att man inte hinner säga vad man menar.

Det är inget som jag kan anpassa mig till eftersom jag tycker om att skriva långa omständiga meningar, det har förmodligen att göra med min ålder, trenden är ju annars att man ska skriva så kort som möjligt, förmodligen för att anpassa skrivandet till sms.

För min del ser jag det här skrivandet som en träning till dess jag ska börja skriva mina memoarer! Med det odramatiska liv jag haft måste jag nog skriva omständigt om inte boken med memoarerna blir så tunn att det tas för att reklamblad och kastas i soporna. Nu ska jag inte börja med det skrivandet innan slutet tegas (Nederluleå-dialekt som betyder närmar sig) för det kanske dyker upp något som gör att memoarerna blir så spännande att någon läser dom, det är mina efterlevande som får det eventuella överskottet på försäljningen så det skulle kännas snopet om resultatet blir noll.

Det jag nu skrivit är ett bevis på att man kan skriva rätt så mycket utan att säga en enda viktig sak.

Hans, med varmare fötter än änderna.


Inga kommentarer: