söndag 22 mars 2009

Demonstrationen.

Nu har vi demonstrerat, det hör inte till vanligheterna för mig och min fru men nu var det behjärtansvärt, vi pensionärer känner oss orättvist behandlade. Enligt tillförlitliga uppgifter är Sveriges pensionärer dom enda i hela EU som betalar mer skatt än löntagare, det finns till och med länder bl.a. Norge där pensionärerna betalar minst skatt av alla, men icke här i Sverige, under parollen "mindre skatt för dom som arbetar" har vår regering sänkt skatterna på lönen och till dom räknas inte vi pensionärer, därför demonstrerade och protesterade vi.

Till råga på eländet aviseras det om att pensionerna måste sänkas p.g.a krisen samtidigt som riksdagslönerna ska höjas!
Är det så konstigt att vi blir förbannade? Vi anser ju dessutom att vår pension har vi betalat in under den tid vi jobbade och då blev det minnsan inga skattesänkningar så då är det väl på tiden att vi får det nu.
Vid förra krisen i början på nittitalet "lånade" regeringen pengar av pensionärerna genom att lägga rabarber på ett års beslutade "pensionshöjdning" med löfte att bara det blev bättre tider skulle det betalas ut, det väntar vi på än.

Nu kunde inte jag gå med i demonstrationståget för att jag blev utsedd att montera upp högtalaranläggningen på Köpmantorget där det hölls tal.
Vad jag hörde senare var det ingen skadegörelse eller slagsmål med polisen under marschen så jag missade inget roligt.

Det var på fredag det.

På lördag tog vi en långpromenad på isvägen från södra till norra hamn, cirka sex kilometer enligt min stegräknare, det var inga problem, lite motvind i början sedan medvind och solen i ansiktet hela vägen hem, toppen.
Nu är det söndagkväll och vi har gått vår vanliga pensionärrunda och efter det har jag haft datakurs med Stefan.

Hans, demonstrationist.

2 kommentarer:

Elisabeth sa...

Skönt att höra att ni inte blev indragna i gatustenkastning eller annat otäckt. Annars är det nog lätt att dras med om någon börjar... :)

Är lite trött ikväll och orkar bara läsa andas bloggar, inte uppdatera min egen. En annan dag...
Kram
E.

Pila sa...

Ja, håller med E. Skönt att ni inte hamnade i slagsmål. Man vet ju aldrig vad som kan hända i demonstrationståg.
Kram Pia (som ser fram emot onsdagen)