tisdag 8 juni 2010

En midsommardröm.

Äppelblommor.

Ja det är sant, trots det kyliga vädret så börjar äppelträden blomma, våra träd är väldigt unga så det är inte så riklig blommning men det känns ändå somrigt när blomknopparna slår ut.

Det är verkligen kallt, när solen är framme känns det hyfsat men annars...brrr. Vi åkte till kolonilotten i går, det var inte så kallt till att börja med, Inga satte lite frön, Stefan (tillfälligt inhyrd) och jag jobbade med lite reparationer på stugan och det gick väl bra när vi höll i gång och rörde på oss men sedan blev det fika! Det brukar ju vara det trevligaste när man är utomhus men icke nu, vi satt i hammocken och frös oss igenom första koppen men vid påtåren sa jag "varför sitter vi här och fryser? Vi har ju ett hem, det var som en uppenbarelse, vi behöver inte sitta ute och frysa så vi åkte hem, där var det varmt och skönt.

Nu kanske det är någon som tänker "är dom dumma, dom har ju en stuga på lotten varför går dom inte in?" Det visar bara att ni inte varit och hälsat på oss i vår och sett hur vi har det. Vi kommer inte in i stugan, den är full med blommor som inte heller tål kyla, om några dagar ska dom ut och då kan vi vara i stugan men då är det förhoppningsvis så varmt att vi hellre är ute.

Nu är det inte säkert att det blir sommar även om det blir midsommar, jag har starka minnen att under mitt långa liv har jag upplevt rätt så många midsomrar med cirka plus sju grader och snålblåst.

Jag ska berätta om en gång när jag var runt femton år och min kompis Enar och jag cyklade till Vittjärv (en festplats utanför Boden) för att fira midsommar i tält. Vi hann precis få upp tältet så började det regna, tältet höll tätt någon timme men vi skulle var kvar minst 48 timmar enligt ursprungsplanen. Efter några timmar var allt blött och vi mest för vi var ju ute för att roa oss så det fanns inget regn som kunde hålla oss inne. Till sist var det dags att gå in i tältet och sova, herregud vad vi frös! Vi höll ut en dag till men inte en natt till så vi cyklade hem, två och enhalv mil! Det regnade hela vägen men det var varmare att cykla än att försöka sova. Och hem kom vi. Det var skönt att sova i sin egen säng.

Hans, som var ung då, nu skulle jag frysa ihjäl för mindre.

1 kommentar:

Elisabeth sa...

Ja, det är dumt att frysa i onödan... det har jag alltid sagt!
Kram E.